Du vet att du ska äta rätt och lagom mycket redan. Du har lärt dig namnen på de viktigaste ämnena och de som gör att din kropp fungerar bäst. Har du då verkligen funderat över vad din kropp själv mår bäst av, vid vilken kost du fungerar bäst? Inte bara i teorin utan i praktiken. Ofta läser man artiklar, nyheter eller larmrapporter om hur vi ska leva för att må bäst. I slutändan är det trots allt dock bara du själv som kan säga hur bra du mår och sanningen är att det trots allt ligger väldigt stor psykologisk effekt i ditt välbefinnande.

Det är inte bara att klampa in i en hälsobutik och lasta sig full med mineraler, lepigener, kosttillskott, Q10 eller vitaminer. Visst är det bra att äta dessa, men är det av tillskotten du mår bra eller är det placeboeffekterna av de samma.

Fundera igenom hur du verkligen fungerar. Ta till dig allt som skrivs men lita inte blint på att det fungerar för just dig.

Rosenrot är liksom ginseng och shisanda klassificerade som kosttillskott av läkemedelsverket. Rosenrot  tillhör familjen fetbladsväxter och växer fritt i landet i torrsand uppe ibland annat de svenska fjällen, Hälsingland, Norrbotten, Bohuslän. Utomlands förekommer den i liknande arktiska områden i Asien. Det är en rot som fått sitt namn av doften och anses medicinskt vara adaptogen, vilket innebär att den hjälper kroppen att hantera stress. Vid närmare undersökningar innehåller roten antioxidanter, som verkar centralstimulerande och ökar din fysiska uthållighet. Mer än 200 studier har idag gjorts på rosenrot och det pekas på att den hjälper mot just långvarig trötthet, stress, svag syresättning och oxidativ stress. Även en viss förbättring av immunförsvar kan ses.

Förr i tiden åt man rosenroten för att motverka långvariga bristsjukdomar, som hade grund i dålig kost och slitsamt arbete. Särskilt under vintrehalvåret i Sverige då c-vitaminbristen blev uppenbar. I dessa spår av näringsbrist blev ofta infektionssjukdomar vanliga, vilket då rosenroten som är rik på både c-vitamin och antioxidanter kunde hjälpa till mot.

Många olika fettsyror kan kategoriseras som omega-3 men det betecknar den sista kolatomen i en traditionell kemisk nomenklatur.

Ett utbrett missförstånd är att Omega-3 fettsyror har en kolesterolsänkande effekt och därigenom förebygger hjärtkärlsjukdomar, men misstankar om detta finns utan vetenskapliga bevis. Dock har Omega-3 fettsyror en triglyceridsänkande effekt vilket inte påverkar risk för hjärtkärlsjukdomar. En för låg mängd av omega-3-fettsyror i kosten tros kunna öka risken för vissa mentalsjukdomar såsom depressioner. Omega-3-fettsyror är antiinflammatoriska och kan därigenom lindra inflammatoriska sjukdomar dock ej som direkt vård.

Omega-3-fettsyrorna förekommer naturligt i fet fisk som exempel makrill, sill och lax. Fettsyrorna lagras in i fiskens fett och hjälper den att bibehålla sin rörlighet vid lägre temperaturer genom att de mer förgrenade fettsyrorna är väsentligt mer elastiska jämfört med mättade fettsyror. De personer som är allergiska eller inte gillar fisk kan köpa fiskolja att äta eller omega-3-tillskott i form av tabletter (ofta innehållande fiskolja).